I dag går vi in i vecka 36 och nu börjar det kännas nära och väldigt spännande. Jag undrar så vem det är som ligger där inne.

Jag känner mig superduper trött, tung och klumpig. I lördags fick G hjälpa mig att måla tånaglarna då det börjar bli nästintill omöjligt att nå ner längre. Jag tror förresten aldrig mina tånaglar har varit så noggrant målade ever   Isabella brukar hjälpa mig med mina strumpor så dom försöker vara så snälla mot efefantmamman här hemma. Mina ben är svullna redan på morgonen numera men jag trotsar med stövlar så länge det bara går. Kissblåsan är minimal och den lilla busbebisen försöker fortfarande böka omkring inne på den pyttelilla bostadsytan. Man kan riktigt se hur hela magen förflyttas i mellan åt.

Jag vet många som fött i vecka 36 så jag börjar bli lite nervös över att det nu faktiskt kan hända när som helst. Men det kan ju faktiskt dröja 6 veckor till också… Jag tycker att h*n kan vänta ett tag till, jag har ju tänkt att jobba två-tre veckor till.

Nä nu är det natti natti!