I morgon är en annan dag.. :)

Jag tänkte på refrängen i Christer Björkmans vinnande låt i melodifestivalen -92.. I morgon är en annan dag…

Nattningen gick inge vidare i kväll. Oliver vaknade precis som Isabella höll på att somna. Jag hade ändå försökt att tanka honom hela kvällen och han sov ju så sött och allt verkade ju gå vägen… men näej! Ut och in ur Isabellas rum ett antal gånger och Isabella var så duktig som faktiskt låg kvar i sin säng hela tiden. Hon ville ju som vanligt att jag skulle ligga och hålla henne i handen och vid ett av tillfällena som jag var tvungen att gå ut med en skrikande Oliver så höll hon hårt, hårt i min hand. Men skönt nog blev hon aldrig ledsen i kväll och tillslut somnade hon alldeles själv vid 20.00,  1 timma efter vanlig nattningstid. Det var en lättnad att komma in igen och se att hon somnat men samtidigt kändes det fruktansvärt i mammahjärtat. Det var inte under dessa omständigheter som jag ville att hon skulle somna själv för första gången. Min älskade lilla unge vad mamma älskar dig. Många tårar för mig i kväll men i morgon är det en ny dag och det betyder nya tag… Vi ska nog få in bra rutiner snart det är jag helt säker på! Isabella frågade efter sin pappa och ville att han skulle vara hemma och vem f*n skulle inte vilja det!!!

Nu ska jag se om Oliver kan tänka sig att gå och lägga sig snart, jag börjar att bli trött.

Join the Conversation

6 Comments

  1. åh vad starkt att du skriver så öppet i bloggen om livet som det verkligen är! när yla och vilda föddes hade jag konstant dåligt samvete för frejas skull, hon fick plötsligt utstå skrik och panik gånger två! självklart blev hon störd vid läggning, även på natten och vid alla måltider som inte var så lugna längre. usch vad jobbigt det var och USCH vad dåligt samvete jag hade hela tiden!! men du, precis som du säger, så kommer rutinerna så småningom. syskonen vänjer sig vid varandra och snart har ni ett naturligt familjemönster där alla får plats lika mycket. det kommer inte hända imorgon, men snart. 🙂 massa kramar och tumme upp för jättefin mammakamp!

  2. Usch jag känner igen mig men så är det ju faktiskt,den lille tar mer tid än man nånsin kan tro.Engla är en riktig pappagris nu istället,kram

  3. Åhh, kan bara tänka mig att det måste kännas i mammahjärtat men vad skönt att Isabella ändå somnade och inte blev arg/ledsen. Dom förstår så mycket mer än vad man tror. Hoppas ni har en muysik kväll. Kram

  4. 🙁 åh jag förstår att det kändes i mammahjärtat! Men hon somnade ju ändå.. det är väl kampen att inte riktigt räcka till det där.. inte ska du gråta, du gör ett jättebra jobb m båda två, det är jag alldeles säker på!

    Kramar om dig!!

  5. Förstår att det kändes i hjärtat.Du är en toppen mamma Anna på alla sätt och vis och jag är övertygad om att det kommer bara bli bättre!
    Duktig Isabella är som ligger kvar i sin säng!

    Hoppas kvällen gått bra för er!!Massa kramar

Leave a comment

Your email address will not be published. Required fields are marked *