Mitt i den underbara semstern blir vi påminda om verkligheten. Jag vill bara stanna tiden och ha det så här underbart forever. Fast det skulle ju kanske inte kännas så speciellt om man alltid hade det så men men det är underbart att vi alla är lediga och vi njuter till fullo. Men tyvärr så är det bara en månad kvar så ska jag börja jobba och Isabella ska börja på dagis. Det känns kan jag tala om! Det känns på många olika sätt spännande, skrämmande, roligt, fasansfullt, intressant, skönt, hemskt….Tänk att vår lilla tjej är så stor att hon ska börja på dagis redan. Det är bara att inse att hon inte är vår lilla bebis längre.
Jag tycker om rutiner och allt blir säkert jätte bra när vi väl kommer in i jobb, dagis och allt annat. Men just nu har jag ingen kontroll över hösten och jag tror att det är det som skrämmer mig mest, kontrollfreak som jag är. Hur ska man få ihop det med jobb, dagis, handla, städa, diska, tvätta, matlagning, träning, socialt liv med nära och kära??? Hur ska tiden räcka till åt allt? Jag kommer inte kunna sova middag längre..Det har varit kanon att kunna lägga upp dagarna som man vill allt efter hur dagsformen visar sig vara för dagen. Allt löser sig det är jag 100 på men just nu och ett tag framöver kommer nog min mage att tala om att den finns!
Nu ska vi åka med Tjorven till djursjukhuset för kontroll. Hoppas ni får en bra tisdag allesammans!
Dessa namnlappar ligger och väntar på att få bli fastsydda i Isabellas kläder så att hon är redo för dagis.
Visst är namnlapparna fina?
Tänk att vår lilla tjej ska börja på dagis
Kram å Hej
