I fredags sprang Isabella för tredje året i rad Trosa Stadslopp, knytteloppet 700 meter. Hon imponerade med att springa hela loppet i år, från start till mål utan att gå en enda gång och inte ett ljud om att hon skulle vara trött eller så. Vi hade trevligt sällskap av Jennie och hennes systerdotter som är jämngammal med Isabella hela vägen och mormor, gammelmormor och Oliver stod och hejade. Pappsen sprang efter och fotograferade. Jag som redan var svettig och trött innan loppet efter en svettig vecka på jobbet fick skämmas när vi sprang in på torget bland allt folk som hejade på oss över mållinjen, det såg ut som jag hade sprungit minst en mil eller så.. Väl inne i mål fick Isabella sin efterlängtade medalj som hon verkligen förtjänade. Hon fick en ros, dricka och banan och sedan hade något stolpskott kommit på den briljanta idén att ge alla barn en visselpipa!!! Nämen tack då…!
Efter loppet blev det smaskig glass i hamnen, lekparksbus och lite “nattsudd”.
Tack snälla mormor, gammelmormor, Anna och Alex för att ni kom, det betydde mycket för Isabella.
Nästa år kommer nog Oliver också ta sig runt 😉
Nummerlappen på och redo för uppvärmning
Vi hade trevligt sällskap av Jennie och Frida
Strax innan mål sprang vi om dom 😉
Delar av hejarklacken hade sen ankomst men det gjorde inget för dom är ju så rara och goa ändå och bara det att dom gör sig besväret bara för att se vår lilla tjej gör en rörd.
Det är inte alla dagar som man får leka så sent i lekparken
Nästa år är det dags för lilleman att ta sig runt också
Vad duktig hon är ! Heja Isabella ! Var jättemysigt att få träffa er ändå trots den sena ankonmsten. Nästa år är det jag och som står på första parkett..;) Hoppas våra karlar oxå tar sig runt..;) Hörs senare idag puss & Kramar
Vilken duktig tjej du har!!! Kram