I morse kickade jag och pensionärsstavarna igång dagen med en morgonpromenad. 1,5 kg plus visade vågen efter semestern, suck! Fast det hade ju faktiskt kunnat varit värre så man ska inte klaga. Från och med nu så får det mest bli morgonpromenader eftersom sambon börjar jobba igen. Det var en skönt start, en och annan cyklist som var på väg till jobbet, fåren började vakna i sina hagar och ett rådjur stod vid en buske och åt sin frukost. Kanske att jag inte kommer att vara lika trött resten av dagen efter en så bra början? Man kan ju alltid hoppas.
Jag längtar tills jag kan börja springa igen, är just nu under utredning hos läkare som ska kolla hjärta, lungor, luftrör mm. Jag gissar på ansträngningsastma men vi får se. Jag kan knappt röra mig utan att bli andfådd och det tjuter och har sig och folk tror att jag ska dö (jag tror faktiskt också det ibland) Läkaren sa att jag är vältränad och inte borde ha dessa symptom. Han är den första någonsin i mitt liv som sagt att jag är vältränad, att han i nästa stund sa att jag behöver gå ner 10 kg för hälsan är ju en helt annan sak. Ingen nyhet precis. Det skulle ju underlätta viktnedgången om jag skulle kunna anstränga mig på normalt sätt men det kommer väl. Tillsvidare blir det lugna promenader.
När jag kom tillbaka tog jag och Isabella en skön dusch och nu intar hon förmiddagsmellis utomhus och lillebror sover en kortis i vagnen. Myspysigt!
Så var verkligheten igång igen med måndag, sambon börjar jobba, jag är föräldraledig och hemma med mina underbara barn och jag försöker lära mig använda en pc igen efter 4 månader med mac! Hoppas ni får en trevlig måndag!
Åh denna vikt:(ja tycker det är så trist att gå ensam och min promenadkompis är på 3 veckors semester så det blir inte mkt motion nu.skönt när man kommer igång men att avbrt så här känns som man rasar upp igen men du e ju duktig som går på gym:)såg du skulle vara hemma till oktober,kanske en liten lekdejt framöver? :)kram
Petra: JAAA! Det vore verkligen jättekul! Nästa vecka verkar vi vara lite busy men veckan där på kanske?
Näej jag håller med det är inte lika motiverande att gå själv.
Kram kram