Igår fick vi paniktvätta Olivers älskade hund efter att han hade doppat hunden i en lerpöl på vägen hem från förskolan. Det är ju annars bättre att kunna tvätta hunden tidigt på morgonen en ledig dag men igår hade vi inget val och det gick faktiskt förvånansvärt bra. Oliver gick den första halvtimmen in rätt ofta till badrummet och kollade till hunden i tvättmaskinen och sa “klar” i hopp om att han skulle kunna få ta ut sin hund. Men han var aldrig ledsen utan konstaterade bara att hunden behövde bada. Själv minns jag hur hemskt jag tyckte att det var när min nalle “Bamse” skulle tvättas och när jag blev lite äldre fick min mamma inte tvätta honom i maskinen utan handdtvätt kändes mer okej. När tvättmaskinen sedan äntligen pep 25 min senare av att den var klar sprang han in och tog ut sin hund och ville torka den med en handduk. Sötnos, men såklart man får ju en handduk efter att man har badat 🙂