Ikväll blev det en favorit i repris nämligen först fredagsdans efter middagen och sedan tittade vi på Emil i Lönneberga och åt lite popcorn. Isabella hade redan ätit upp sin popcorn-ranson innan Emil började men lilleman, som brukar vara den som vräker i sig saker, han hade i alla fall några kvar.
Det är lite lustigt det där med barn nr två. Isabella hade absolut inte fått äta popcorn när hon var lika liten som Oliver är nu. (är supernervös för att han ska sätta i halsen och kontrollerar varje näve han tar) Isabella smakade väl typ inte ens på socker innan hon var två men Oliver han ser och vill ha det som syrran har. Där går det inte att lura med några sockerfria kakor eller liknande istället. Vi brukar smyga undan om Isabella får lördagsgodis så att han inte ser men när man är borta på fika och kalas är det väldigt svårt att inte låta honom också få en bulle eller en kaka. Han smäller i sig trots att han fått en hel välling innan fikat. Det som är skönt med Isabella är att hon inte är dunderförtjust i godis. Hon har några få sorter som hon gillar och brukar vissa lördagar få en liten skål eller en tablettask, men hon äter bara några stycken sedan kommer hon med skålen och säger “jag vill inte ha mera”. Kanonbra! Däremot finns det ingen botten på henne när det gäller kakor (som mor sin) 😉