Det tog bara 3 år…

Det tog bara tre år för oss att köpa en ordentlig, smidig och bra febertermometer!! Ja man ska ju inte stressa och göra impulsköp! HaHa! 😉 Jag förstår inte hur vi har stått ut med en rump/armhåletermometer, tre minuter i rumpan på ett sprattlande barn är väldigt långa tre minuter. Men bevisligen har det ju gått med Isabella, fast jag vet också att jag bara har känt med handen och känt feber/inte feber och nöjt mig med de.

I eftermiddags bestämde sig tydligen min egna lilla barnkör sig för en spontanrepetition, jag tror att vi nu är redo för ett framförande 🙂 Nä men det är så trevligt med en trotsig unge som sedan även sätter i gång sin lillebror också, jag tror även att fröknarna och de andra föräldrarna som hämtade tyckte det var trevligt! Not! Jag fick mig ett styrketräningspass när jag sedan fick bära den trotsiga, vrålande och sprattlande lilla damen under min ena arm och den andra lilla skrikande herren i bilstolen med den andra armen. Hua vad tungt det var!! Suck! Gissa om jag var glad över att jag inte hittade min regnjacka så jag snabbt fick ta bilen till dagis, mycket enklare att slänga in dom i bilen. Men kvällen har flutit på ganska bra faktiskt, tack och lov!

Hoppas er torsdag varit bra!

Join the Conversation

4 Comments

  1. Usch för trotsiga ungar!! 😛 Men smart drag att ta bilen!

    Det är en sån där febertermometer som vi har och den funkar finfint. Fast det där sprattliga barnet måste ändå sitta stilla ett par sekunder för att det ska funka, tyvärr. Men med lite tjat brukar det gå. Lättare än med en rump-termometer i alla fall kan jag tro!

  2. För ig är det “tvärtom”. Köpte en med första barnet den försvann i någon flytt och nu har det inte blivit av att vi köpt ny. Men hat iof en stjärttermometer som tar 10 sek, inte för att det hjälper. Millie blir traumatiserad varje gång..

Leave a comment

Your email address will not be published.