Tårarna rinner

Vanligtvis numera så rinner mina tårar varje dag pga saknaden av vår älskade Tjorven. Men just denna gång så är det faktiskt underbart nog pga att jag skrattar så mycket att tårarna rinner. Jag tittade tillbaka 1 år på bloggen och ser att det är på dagen idag 1 år sedan en av våra galet tokiga dagar inträffade! Den dagen och herre gud vilken dag! 🙂 Jag och Sofi tar en promenad med barnen och med Tjorven i Vinterviken/Aspudden. Tjorven välter ett järnbord utanför caféet och smiter ur selen för Sofi när jag är inne och handlar fika. Sofi den stackaren som träffar Tjorven då för första gången och dessutom är hundrädd. Tur att Tjorven var världens snällaste hund iallafall och så här i efterhand så vet vi ju att även om Tjorven kanske inte gjorde världens bästa första intryck på Sofi så har hon lyckas charma henne ändå :). Isabella håller sedan på att bli påkörd av en cykel, vi glömmer filten och får vända och promenera hela vägen tillbaka. Tjorven gör det mest otroliga någonsin vilket var att jucka på Sofis ben 2 gånger och när vi stressade avslutar dagen med en busstur hem så blir vi typ klämda i bussdörrarna 700 gånger och kommer knappt med 🙂 Ett smakprov från den väl ihågkommna dagen, men titta gärna tillbaka och läs inläggen hos mig och hos Sofi.
Igår var vi på vårt första föräldramöte och oj vad vuxet det kändes! Det gick bra och vi fick en massa bra information och vi fick se många fina kort som fröknarna tagit på dagis i verksamheten. Nu har vi oxå fått “aha” på varför Isabella gör vissa saker här hemma numera. Som tex vill hon gärna smöra sina mackor själv men jag har trott att hon bara ska slicka smöret från smörkniven eller gegga och sagt “men jag tror faktiskt inte att du får smöra själv på dagis heller” Det är precis vad hon får göra på dagis och tydligen kan det galant numera själv utan att kladda en massa. Hon gör ju en massa saker själv som att bära bort tallriken efter maten, slänger skräp och matrester, klär på sig det mesta själv osv Hon är jätte duktig och jag måste väl inse att hon inte är min lilla bebis längre 🙂 Isabella var hemma och busade med Jennie under tiden som vi var på mötet. Dom hade målat, myst i soffan och röjt omkring. Isabella gillar när “tant-Jennie” är barnvakt!

Bild på Isabella & Tjorven för 1 år sedan

Isabella i Vinterviken med stapplande steg på vår promenad för 1 år sedan

Tänk liten har blivit stor, nu har jag varit på 1:a föräldramötet på dagis!

I morse fick Isabella smöra sin smörgås själv och det gick jätte bra! Tänk vad mycket hon kan!

 

Kram å Hej

            

Leave a comment

Your email address will not be published. Required fields are marked *