På botten…igen

Hade tänkt att lägga in ett inlägg om min roliga helg men jag är så låg idag och orkar ingenting. Jag bara gråter och gråter…Jag var på familjeterapi-möte med barnens far idag och det sänkte mig totalt igen. Omognare människa än han får man fan leta efter. Jag som började att känna mig lite starkare… nu är jag nedslagen på botten igen. Energilös, arg, ledsen, besviken, sårad och gråter hela tiden. Försöker att vara stark inför barnen, försöker hålla min starka fasad på jobbet… Jag orkar inte längre. Och snart börjar jag på ett nytt jobb igen. Som att det inte var nog så idag när jag hämtade barnen så sa personalen att vi måste få till ett möte pga att Isabella mår så dåligt. Det gör så ont i mig! Mina älskade små ungar! Jag kämpar och försöker att se till deras bästa, hjälpa dom men det känns som att jag inte räcker till.
Inser ju att mitt nya liv innebär att jag ska försöka samarbeta med någon som inte vet vad det innebär, en som har noll självinsikt och som i princip kan göra lite hur som helst för jag måste ändå bara till största del spela efter hans spelregler vare sig jag vill eller inte. sjukt! Ångrar starkt att jag har två barn tillsammans med honom. Nä livet blir inte alltid som man har tänkt sig… Och det kunde ha varit värre, någon kunde ha fått cancer eller dött eller nåt annat hemskt. Det finns alltid dom som har det värre!

Join the Conversation

6 Comments

  1. Älskade vän det gör så fruktansvärt ont i mig att du ska behöva må dåligt och det gör ont för att min älskade isabella inte mår bra ;( Men du Anna är den finaste och underbaraste mamman till dina barn , dem är lyckligt lottade som har dig ! Och när du inte alltid orkar vara stark så är vi många som kan vara starka för dig och finnas vid din sida ! Du är aldrig ensam ! Livet är orättvist och det är ännu orättvisare när det drabbar någon som bara förtjänar det bästa i livet ! Vi finns alltid här för er och jag kommer alltid vara din klippa !! Älskar er ! Tusen kramar

  2. Håller med i det som Anna skriver ovan.

    Även om allt är jättejobbigt nu, för er alla, så kommer det bli bra till slut. Ni klarar det här.

    Se det som ngt positivt att de vill ha ett möte på förskolan. Det är självklart inte kul att Isabella inte mår bra (och oerhört jobbigt att uppleva det som mamma). Men det är ju också svårt att undvika i en sådan här situation, det påverkar alla… Men det är bra att personalen på förskolan ser Isabella och arbetar för att det ska bli bra för henne.

    Styrkekramar till dig!

  3. :´( vill inte att någon ska behöva känna såhär… ta vara på dina “klippor” <3 och ta hand om er så gott det går!

    Kramar

Leave a comment

Leave a Reply to Ida Cancel reply

Your email address will not be published.